Tidskriften Hertha nr 3, 1986
Debatt
Privata tjänster kan ge nya jobb
Hemmafruar eller fria företagare i tjänstesektorn? Danne Nordling, Näringslivets Ekonomifakta, gör i detta debattinlägg kvinnornas sysselsättning på en sviktande arbetsmarknad till en fråga om skattepolitik.
Männens roll i hemmen och yrkeslivet lämnar han däremot helt därhän.Någonting har gått snett i utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Under perioden 1980-85 blev det nästan inga nya jobb. Av allt att döma fortsätter den dåliga utvecklingen av sysselsättningen under resten av 80-talet. För att inte kvinnorna skall drabbas extra hårt måste den ekonomiska politiken ändras.
Under första hälften av 80-talet ökade sysselsättningen formellt med 67 000 personer. Detta kan jämföras med den sysselsättningsprognos som Statistiska Centralbyrån gjorde åt 1984 års långtidsutredning. Enligt den borde det ha blivit 156 000 nya jobb.
Inga nya jobb
Men egentligen tillkom det inga nya riktiga nya jobb alls mellan 1980 och 1985. de 67 000 jobben bestod av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, beredskapsarbeten, arbeten i Samhällsföretag, ungdomslag mm. Sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden minskade i själva verket.
Om prognoserna skall uppfyllas till 1990 måste totalt 241 000 nya jobb tillkomma den närmaste femårsperioden.
Sker inte detta kan två saker inträffa; arbetslösheten ökar eller också blir arbetskraftsdeltagandet mindre än väntat. Prognoserna bygger på att fler kvinnor i de lägre åldersgrupperna skall förvärvsarbeta medan männens deltagande förutses vara oförändrat.
Kvinnorna en sårbar grupp När det gäller att slåss om de lediga jobb som finns är kvinnorna en speciellt sårbar grupp av åtminstone följande fyra skäl:
1. Många kvinnor söker inträde på arbetsmarknaden två gånger under sin yrkesaktiva period.
2. Deltidsarbetande kvinnor har börjat öka sin arbetstid vilket missgynnar nytillträdande kvinnor som söker sig till traditionella kvinnoyrken.
3. Den offentliga sektors expansion har brutits. Nästan alla nya jobb har här tidigare gått till kvinnor.
4. Kontorsautomationen förutses komma in i ett intensivare skede. De yrkeskategorier som drabbas domineras av kvinnor. Endast en sjundedel av jobben innehas av män enligt Dataeffektsutredningen.
Hemmafruar döljer arbetslösheten
De styrande har insett att det kommer att bli svårigheter. Men i stället för att göra något åt problemen låter man framställa nya och snedvridande prognoser. Fler hemmafruar än i 1984 års prognos blir ett sätt att dölja riskerna för ökad arbetslöshet.
Vad kan då göras åt kvinnojobben i framtiden? En arbetstidsförkortning är knappast någon bra lösning. Nyligen har docent Yngve Åberg på regeringens uppdrag visat att detta inte påverkat sysselsättningen. Dessutom skulle följden bli en kraftig skattehöjning för att få mer folk till den offentliga sektorn.
Sysselsättningsökningen måste komma inom den privata tjänstesektorn. Men då får inte skatterna lägga krokben. Som det är nu måste en arbetslös hemmafru som vill ut på arbetsmarknaden både jobba ihop till sin egen nettolön och sedan lika mycket till i skatt och arbetsgivaravgifter. Inte många hushåll har råd att anlita privata tjänster till de höga priser som blir följden av beskattningen.
Privata tjänster skapar nya jobb
Om man i stället tog bort skatten på tjänster åt hushållen på samma sätt som i praktiken gäller för privata dagmammor skulle en stor mängd nya jobb skapas. Att få dessa tjänster utförda skulle dessutom underlätta situationen för många andra yrkesarbetande kvinnor som i dag i praktiken är dubbelarbetande.
Om skatten inte sänks eller tjänsterna inte blir avdragsgilla riskerar situationen att bli absurd: En grupp kvinnor hetsas till bristningsgränsen med dubbelarbete och en annan grupp går arbetslös. De är "hemarbetande" bara därför att en administrativ regel (skattetvånget) hindrar dem från att ta det arbete som de dubbelarbetande skulle kunna erbjuda.
Text: DANNE NORDLING
2002-07-14