Skattestaten – fyllig version utan länkar [>kortversion]
Enkla argument mot höga skatter
Två kronor av tre går i skatt
Det är orimligt. Skatterna måste sänkas. Det kan inte ha varit politikernas mening att skatterna ska vara så höga. Det är en följd av den politiska processen under många år som ständigt gått ut på att lova reformer för att man skall vinna nästa val. Skatterna har höjts som en följd av reformerna och gärna på ett så enkelt sätt som möjligt där motståndet varit minst – dvs med hjälp av osynliga skatter.Det kostar 1 016 kronor att ge målaren 100 kr i handen
Skatterna slår ut jobb och främjar svartarbete och ineffektivt
gör-det-sjäv-arbete.En person som beställer ett uppdrag från en hantverkare (båda har 53 procents marginalskatt) måste tjäna in 1 016 kr för att kunna betala ut 100 kr i handen. Bara 9,8 procent går till den som gör jobbet. Staten tar 90,2 procent av beställarens arbetsresultat. Så ökar skattekilarna priset på tjänster (-04).
Förklaring steg I: man måste ha 356 kr för att hantverkaren ska få behålla 100 kr efter att hans inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms dragits bort.
Förklaring steg II: man måste tjäna in 356 kr genom att arbeta extra och då måste man få ihop 1 016 kr för att täcka inkomstskatt och arbetsgivaravgifter till staten.
De osynliga skatterna är större än den synliga inkomstskatten
Den som tjänar 20 000 per mån betalar 6 300 i inkomstskatt men drygt
10 000 kr i andra skatter – nästan 7000 i löneskatter (s k arbetsgivaravgifter) och nästan 4000 i sk indirekta skatter och andra skatter på utgifter (t ex moms, bensinskatt, elskatt, fastighetsskatt och stämpelskatt).De osynliga skatterna är två tredjedelar större än den synliga inkomstskatten (64 procent större) och de tar nästan 40 procent av den verkliga lönen (hela lönen) mot bara 24 procent för inkomstskatten (inkl pensionsavg). Den verkliga bilden är svår att uppfatta eftersom inkomstskatten ju alltid brukar ses som drygt 30 procent av den synliga lönen (i detta fall 31,5 % med 20 000 i månadslön -02).
Skatterna skadar Sveriges ekonomi
Effekterna av skatterna är som tullar på arbete och företagande. Produktionen hämmas. Alla förlorar på mindre välstånd.Sverige har tappat en femtedel av sitt välstånd jämfört med andra industriländer sedan 1970. Kanske 40 procent av den förlusten beror på att Sverige haft nästan 50 procent högre skattetryck än industriländerna i genomsnitt (nu är det 36 % högre - 51 % mot 37 %). (01)
Högre skatt för de rika ger inte mycket
Om staten skulle höja skatten till 100 procent för inkomster över
500 000 kr skulle bara 12 miljarder komma in (en gång). Det motsvarar
endast 1,2 procent av alla skatteinkomster.Bilismen är överbeskattad med minst 24 miljarder
Det motsvarar 4:36 kr per liter. Utlagt på både bensin o diesel blir det 3:92 kr resp 1:18 kr. Vid ett bensinpris på 8:70 kr/l är skatten 72 procent (6:25 kr). Vid högre bensinpris blir skatteprocenten lägre även om skattebeloppet blir högre (en följd av momsen). Vid priset 9:50 är skatten 68 procent (6:45 kr). Mer pengar borde gå till vägarna eftersom relativt enkla åtgärder skulle kunna rädda uppemot 200 liv per år. Men bensinpriset borde kunna sänkas med minst 2 kr/l genom sänkt bensinskatt. Bilisterna får vägar för bara en fjärddel av nästan 75 miljarder i skatter.Välfärd utan skatter är ingen utopi
Det finns realistiska alternativ till socialstaten i form av försäkringar och
välfärdskonton. Nu har finansdepartementets Långtidsutredning också pekat på möjligheterna att finansiera välfärden med välfärdskonton istället för höga skatter.Det finns inga hållbara moraliska argument för att ta ut 70 procent i skatt
De moralfilosofiska inslagen i skattedebatten har först och främst handlat om hur skatteuttaget för de sk kollektiva nyttigheterna (försvar, polis, rättsväsende och förvaltning) skall fördelas – inte om att skatterna borde vara höga för alla.Ett rättvisebaserat resonemang om skatter idag borde ta fasta på att skatterna bör vara proportionella för finansieringen av kollektiva nyttigheter (Knut Wicksells sk intresseprincip) och för finansiering av hjälp åt de verkligt svaga som hamnar utanför de socialförsäkringssystem som finansieras med välfärdskonton och försäkringspremier.
Sverige har världens högsta skatter
Summan av alla skatter i förhållande till den totala produktionen (BNP) är 51 procent. Det är högre än i något annat land inom OECD (industriländerna). Danmark som ibland sägs ha det högsta skattetrycket är numera klart efter Sverige i skattetrycksrallyt med ett skattetryck på 49 procent. Inget annat land än Sverige ligger över 50 procent. Genomsnittet för industriländerna är drygt 37 procent och snittet för Europa (21) är knappt 40 procent. Skattetrycket är ett tekniskt mått som inte säger hur tung skattebördan egentligen är. Därför är det bättre att peka på att skattebördan för en vanlig löntagare är nästan 2/3 av vad man tjänar ihop. Översikt med 19 tabeller. Även efter korrigering är Sverige värst.Väljarna vet inte hur hög totalskatten är
63 procent av personer från 18 till 74 år svarar helt fel på frågan om hur hög den totala skatten på en intjänad hundralapp egentligen är. De tror att skatten tar 50 procent eller mindre. Av svenskarna svarar 40 procent till och med så fel som 35 procent eller mindre. Rätt svar är 65 procent, vilket 24 procent visste. 13 procent trodde att skatten var 75 procent.Opinionsföretaget Skop hade särskilt introducerat skattefrågan med att understryka att den gällde det samlade skattetrycket av många olika skatter: inkomstskatt, egenavgifter, moms, bensinskatt och andra punktskatter samt arbetsgivarens löneskatter/sociala avgifter.
Om väljarna tror att skatterna totalt sett är mycket lägre än i verkligheten kan man inte begära att de skall kunna rösta på ett ansvarsfullt sätt i riksdagsvalen. Det måste ju framstå som enkelt att biträda ett förslag som höjer skatten några procent om man tror att den totala skatten bara är hälften så hög som i verkligheten. Ett elementärt demokratiskt krav är att alla som betalar inkomstskatt åtminstone en gång om året när deklarationsblanketterna sänds ut får en översiktlig redogörelse för hur mycket en löntagare betalar i total skatt. Löneskatterna borde också redovisas på lönebeskedet. / >kortversion
Fakta om skatter | Skatteargument