Danne Nordling
2002-06-13,18, 11-26, 03-01-23
Kortkorta argument för lägre skatter
Vi måste passa på att sänka skatterna de närmaste åren, eftersom Sverige har en unik chans att sänka skatterna till 2010. Därefter medför befolkningsutvecklingen att skatterna behöver höjas och då kan de bli orimligt höga om vi inte sänker dem nu.
Två kronor av tre går i skatt för en heltidsarbetande svensk när alla skatter på lönen är medtagna.
Sverige har världens högsta skattetryck (detta gäller även efter korrigeringar har P-O Edins skattebasutredning slagit fast)
Sverige har världens högsta skatter på arbete (SBF har en undersökning /som gäller 1998)
Låginkomsttagarna i Sverige är högre beskattade än i de flesta andra länder
Sänkta skatter ökar medborgarnas självbestämmanderätt och frihet
Vi anser det vara ett elementärt rättvisekrav att man får behålla minst hälften av vad man arbetat ihop
Sänkta skatter och övergång till avgifter för privatiserade välfärdstjänster ökar den ekonomiska effektiviteten
Lägre skatter minskar incitamenten till skattefusk och skatteplanering
Mera likabehandling kan uppnås genom införandet av proportionell skatt där alla får samma skatteprocent. Det är mer rättvist samtidigt som de som tjänar mer ändå betalar fler kronor i skatt.
Sänkta skatter behövs för att minska den offentliga sektorns byråkrati, slöseri och ineffektivitet.
Sänkta skatter behövs för att generellt göra det mera lönsamt att arbeta.
-För låginkomsttagare är det nödvändigt att sänka skatterna (genom tex förvärvsavdrag) så att arbete lönar sig bättre än olika bidrag (socialbidr, sjukpenning, a-kassa etc).
-För höginkomsttagare måste det löna sig bättre att utbilda sig och avancera till mera kvalificerade och ansvarskrävande befattningar.
Sverige kommer i en internationell jämförelse på sextonde och sista plats när det gäller utbildningspremiens storlek, som är 61 procent mindre än premien för ettan - Irland.
Skatterna bör sänkas för att motverka att skattetrycket blivit så högt till följd av att politikerna under lång tid bjudit över varandra med tilltalande reformer för att vinna röster som sedan fordrat skattehöjningar för alla.
För att hjälpa dem som har det svårt behövs skatter som bara motsvarar några få procent (4) av BNP (socialbidrag, handikappomsorg etc), vilket betyder att det finns ett stort utrymme för sänkta skatter.
Skatter motiverades i rättssamhället ursprungligen för att finansiera kollektiva nyttigheter (försvar, central förvaltning, elementär utbildning, hjälp åt de svagaste) och man använde ofta av praktiska skäl moraliska argument. Men det finns inte några moraliska argument för att ta ut nästan 2/3 i skatt på alla.
Skatt efter förmågan hos de välavlönade behövs inte längre i ett rikt land som Sverige. Den progressiva skatten tar bara in 2,7 procent av alla skatter och är därför inte avgörande för finansieringen av den offentliga sektorn.
Den som väljer att arbeta extra skulle i princip kunna befrias från skatt på extraförtjänsten eftersom det offentliga inte räknat med skatten på extraknäcket. Därför är det helt fel att istället ta ut extra hög skatt på extraförtjänster.
Kollektivismen är på tillbakagång i det moderna samhället. Skatter är ett led i den kollektivistiska statens administration. Vill man ha mer individualism och självbestämmanderätt bör skatterna sänkas.
En hel del av välfärden i ett modernt samhälle kan organiseras utan skatter. Det finns väl utarbetade modeller för riktiga socialförsäkringssystem med 'raka rör' och system med välfärdskonton.
Det kostar 1000 kronor att ge målaren 100 kronor i handen om båda har en marginalskatt på 53 procent och ingen jobbar svart.
Skatterna på en extraförtjänst kan som mest år 2003 uppgå till 75 procent när man räknar in marginalskatt, "arbetsgivaravgifter", moms och punktskatter. Denna skattekil ger kraftiga störningseffekter på samhällsekonomin som alla förlorar på. Skattekilarna borde sänkas till max 50 procent.
Den ekonomiska forskningen visar att när skattekilarna går över 50 procent ökar störningseffekterna allt snabbare. Det är alltså inte bara av rättviseskäl utan också av effektivitetsskäl som skattekilarna borde sänkas till max 50 procent.
Empiriska undersökningar av skatternas effektivitetsförsämrande verkningar - "dödviktskostnaderna" eller "extrabördan" - visar att en minskning av skattekilarna från i genomsnitt 63 procent till 50 procent skulle minska extrabördan från 20 till 10 procent av skatteintäkterna. Det betyder att värdet av BNP skulle kunna bli större motsvarande 10 procent av inkomstskatten eller 42 miljarder kronor mera åt svenska folket. Detta visas av KUSK (SOU 1995:104) genom professorerna Agell, Englund och Södersten.
Höga skatter minskar också den årliga ekonomiska tillväxten. En genomgång av ett dussintal olika studier om sambandet mellan skattekvoten och BNP-tillväxten visar att 10 procentenheter extra skattetryck för Sverige kan ge närmare en halv procents lägre BNP-ökning per år.
De osynliga skatterna är större än den synliga inkomstskatten. Den som tjänar 20 000 per mån betalar 6 000 i inkomstskatt men drygt 10 000 kr i andra skatter. Detta är inte resultatet av en öppen demokratisk process - 41 procent av allmänheten tror att skatterna totalt är lägre än 50 procent /-99. (Rätt svar 63%)
En majoritet av svenska folket anser enligt Gallup maj 02 att det totala skatteuttaget för en löntagare högst bör vara 30 procent.
---
Förmögenhetsskatten bör sänkas eftersom den driver ut vanliga människor från deras hem på vissa orter. Dessutom tar den in endast 5 mdr kr, vilket är mindre än de uteblivna skatteintäkter som skulle ha kommit in på det kapital som förmögenhetsskatten bidragit till att driva ut från Sverige (över 500 mdr kr).
Reavinstskatten på aktier (30%) som innehafts i minst fem år borde halveras för att kapitalflykten till utlandet skall reduceras. I OECD är skatten i genomsnitt 7 procent.
Skatten på hushållsnära tjänster borde sänkas med 60 procent för att öka jämställdheten, minska stressen och sjukskrivningarna, underlätta för barnfamiljerna, göra svarta jobb vita och minska strukturarbetslösheten. Något större skattebortfall blir det inte eftersom marknaden idag är svart.
Bensinskatten borde sänkas med minst två kronor eftersom bilismen kan beräknas vara överbeskattad med nästan fyra kronor per liter. Bilismen betalar vägarna mer än fyra gånger om.
Skatterna på el är 36 öre per kWh eller med normalt elpris nästan 50 procent. Det är ovanligt att andra länder beskattar elen. Av ett tjugotal OECD-länder är det bara Danmark som har högre elskatt än Sverige. Bara Holland av de övriga har en elskatt som är högre än tio öre. (Detta framgår av P-O Edins skattebasutreding)
Skatterna på lätt eldningsolja är 3 700 kr per kbm eller 62 procent. Det är ganska ovanligt att andra länder beskattar villaoljan. Inom EU är direktivet bara att skatten skall vara minst 160 kr/kbm.
---
Flera internationella organisationer (OECD, IMF) har påpekat för Sverige att speciellt de höga skatterna på arbete borde sänkas.