Dagens Nyheter, debatt 12 nov 1980:

"Bara försvar, polis och rättsväsende måste drivas i offentlig regi"

Så kan Sverige privatiseras!

 Danne Nordling

Det är egentligen bara försvar, polis och rättsväsende som
måste drivas i offentlig regi. Allting annat kan skötas av privata
företag, t ex genom att medborgarna får speciella "dragnings-
rätter" för att utnyttja företagens tjänster på en fri marknad.
Det skriver SAF-ekonomen Danne Nordling när han ger en
konkret bild av en framtida "privatiserad" offentlig sektor.

¤¤ Det är ofrånkomligt att den offentliga sektorn måste begränsas de närmaste åren. Under de senaste fem åren har i genomsnitt antalet personer i offentlig tjänst ökat med 60 000 varje år. Denna utveckling kan inte fortsätta om Sverige någonsin skall få bort underskottet i utrikeshandeln som i år beräknas bli 22 miljarder kronor.

Produktionen för export måste öka kraftigt och samtidigt måste också produktionen för hemmamarknaden stiga för att en del av den nuvarande importen skall kunna konkurreras ut. Och denna produktion kan bara öka om fler människor sysselsätts inom industrin i stället för inom den offentliga sektorn. Åstadkommandet av detta är den viktigaste uppgifterna för politikerna de närmaste åren. Lyckas man inte med detta är det fara värt att representanter för de utländska långivarna kommer till Sverige och ger direktiv om mycket drastiska nedskärningar av den offentliga verksamheten.

Två vägar

Det finns två sätt att begränsa den offentliga sektorn: nedskärningar och rationaliseringar. Båda dessa vägar har hittills ansetts vara antingen politiskt omöjliga eller redan utnyttjade så mycket det går.

För politiker som i genomsnitt alltid skall möta väljarna inom 1 ½ år är det svårt att peka ut någon särskild verksamhet som borde skäras ned. Den väljargrupp som drabbas kommer att högljutt att protestera och politikerna kan då befara att många i stället röstar med oppositionen. De fördelar som koncentrerade nedskärningar får för de flesta i samhället i form av förbättrad ekonomi för Sverige och lägre skatter är det nästan omöjligt för politikerna att vinna röster på. fördelarna syns inte lika tydligt som de koncentrerade nackdelarna för begränsade grupper av väljare.

Likformiga

Om man anser att dagens offentliga sektor är ett resultat av riktiga avvägningar mellan olika former av verksamheter inom den offentliga sektorn, borde nedskärningarna göras likformiga över hela den offentliga sektorn. Ingen drabbas då extra hårt och politikerna borde ha lättare att försvara en liten, men allmän, reducering inför väljarna och oppositionen.

Ett praktiskt problem finns dock. Hur skall regeringen kunna förmå kommunerna att skära ned verksamheten när kommunerna har ett starkt självstyre och kommunalmännen i riksdagen kan antas motsätta sig alla förslag om skattetak och liknande?

Den andra vägen att gå är rationaliseringar. Möjligheterna att inom nuvarande ramar för den offentliga sektorn åstadkomma någonting radikalt är helt säkert uttömda. Men genom att på ett genomgripande sätt förändra ramarna kan mycket åstadkommas.

Det är egentligen bara försvar, polis och rättsväsende och liknande kollektiva verksamheter som måste drivas i offentlig regi. Allting annat kan skötas av privata företag som antingen anlitas av den offentliga sektorn genom att man upphandlar deras tjänster eller också låter man företagen konkurrera med varandra på en fri marknad , men ger speciella dragningsrättigheter åt medborgarna för att utnyttja dem.

Dagischeckar

I stället för att ha t ex kommunala daghem kan kommunen anlita privata daghem som får ta hand om de barn kommunen anvisar. Eller också låter man de medborgare som är berättigade till daghemsplatser få köpa ensorts dragningsrättigheter eller "checkar" som berättigar till daghemsplats i något av de privat drivna daghemmen. Vilket daghem och den exakta servicen får medborgarna själva välja.

Genom att medborgarna får dragningsrättigheter för det mesta av den offentliga sektorns verksamhet, och om dessa också är delvis utbytbara för olika områden av verksamheten, kan politikerna enkelt reglera den totala omfattningen av den offentliga sektorn utan att peka ut någon särskild verksamhet som behöver skäras ned. Medborgarna själva får då avgöra vilken verksamhet som de har minst behov av genom att de satsar sina dragningsrätter på andra delar av den offentliga sektorn.

En privatisering av så mycket som möjligt av den offentliga sektorn kommer också att leda till att effektiviteten ökar och att inte så många byråkrater kan sysselsättas med improduktiv planering och liknande. Det viktigaste för de offentligt anställda måste vara att tillfredsställa medborgarnas önskemål – och inte att tillgodose de högre chefernas alla nya påfund, som är ett resultat av att det i den offentliga byråkratin anses finare att ägna sig åt planering än att betjäna allmänheten.

Utredning

Vid SAF-kongressen den 20-21 november föreslår SAFs styrelse att det tillsätts en offentlig utredning som bl a skall titta på möjligheterna att privatisera den offentliga sektorns verksamhet. Denna "privatiseringsutredning" kan komma att markera slutet för den offentliga sektorns expansion och dominans på sådana områden som sjukvård, utbildning och socialförsäkringar.

Detta kommer i så fall allmänheten att vinna på i form av både bättre ekonomi för Sverige och bättre service från denna del av tjänstesektorn. Fördelarna med en privatisering kommer helt säkert att överväga eventuella nackdelar.

DANNE NORDLING

 


Danne Nordling