2004-02-13
Danne Nordling
Långtidsutredningen visar:
Skatterna kan sänkas nästan
50 miljarder
I ett scenario med en liten ökning av arbetsutbudet beräknar den statliga Långtidsutredningen (SOU 2004:11) att utrymmet för skattesänkningar kommer att bli nästan 2 procent av BNP till år 2020. Det motsvarar i dagens penningvärde 48 miljarder kronor.
Redan i basscenariot (utan någon ökning netto av arbetsutbudet) visar finansdepartementets ekonomer att olika dysterkvistar från den offentliga sektorn, som talat om nödvändigheten av gigantiska skattehöjningar, har fel. Några skattehöjningar netto behövs inte till 2020 för att klara den offentliga sektorns service på dagens nivå trots den påfrestning som det ökande antalet äldre kommer att innebära för vård och omsorg.
Skattetrycket kommer att stiga automatiskt med ungefär en procent av BNP utan att skattesatserna höjs eftersom viktiga skattebaser förutses växa snabbare än BNP. Den offentliga konsumtionen kommer att stiga med 0,5 procent om året. Det är aningen långsammare än under "nedskärningarnas" 1990-tal då den ökade med 0,7 procent om året.
Basscenariot innebär ganska ljusa tider för hushållen. Den privata konsumtionen kommer att öka med 2,5 procent årligen mot 1,7 procent årligen under "köpfestens" 1980-tal. Nu menar utredarna att en hel del av denna standardökning sannolikt kommer att tas ut i form av ökad vård och omsorg frivilligt finansierad med avgifter istället för skatter.
Här finns en grundläggande poäng i utredningen: Det finns sannolikt en ökad benägenhet att efterfråga vård och omsorg i framtiden. Men denna kan inte tillgodoses genom skattefinansiering eftersom skattehöjningar av de flesta experter inklusive finansens ekonomer anses ha alltför skadliga effekter på den svenska ekonomin. Därför måste någon form av egenfinansiering genom försäkringar eller liknande införas för att denna efterfrågan skall kunna tillgodoses. Just nu rimmar detta ganska illa med det aktuella förbudet mot vinstdriven privat sjukvård.
I det första alternativscenariot räknar utredningen på effekterna av att arbetsutbudet ökar med 135 00 personer ytterligare till 2020. Detta antas ske genom att sysselsättningsgraden för de två grupperna utlandsfödda och åldersgruppen 55-65 år ökar. För utlandsfödda kvarstår 2020 endast en tredjedel av dagens skillnader i sysselsättningsgrad mellan personer med svensk och utländsk bakgrund på arbetsmarknaden. För de äldre antas en återgång till de arbetskraftsutbudsnivåer som gällde för denna grupp i början av 1970-talet. Genom detta kommer arbetslösheten att ha sjunkit till 3,6 procent.
I detta scenario kommer BNP att öka med 2 procent årligen istället för 1,8 - alltså inte några särskilt höga siffror. LU skriver att regeringen då kan klara den demografiska utvecklingen och därutöver "sänka skatterna motsvarande nära 2 procent av BNP". Det betyder i dagens penningvärde 48 mdr kr. utöver detta borde det enligt vår uppfattning gå att sänka skatterna ytterligare med viss finansiering genom rationaliseringar för att öka tillväxt, arbetsutbud och välståndet ännu mera.
Danne Nordling
Utredningschef
___________________________________________________________________