2003-10-07 Aktuell kommentar

Danne Nordling:

Kommunförbundet har gjort en långsiktskalkyl för äldreomsorgen med titeln "Aktuellt om äldreomsorgen" (okt 2003). Ett scenario med en kommunalskatt på 60-70 kronor har i detta sammanhang presenterats av företrädare för Kommunförbundet, som förutsätter att utvecklingen fortsätter som förut. Utredarna på förbundet finner detta mindre realistiskt och vill därför dra igång en debatt om äldrevårdens finansiering.

Naturligtvis är Kommunförbundets scenario för skattehöjningarna orimligt. Observera dock att man talar om läget år 2050. Det är långt kvar dit. En höjning av kommunalskatten till 70 kronor betyder detsamma som en höjning av skattetrycket med 20 procent av BNP. Skattetrycket skulle alltså behöva bli 72 procent i framtiden. De som idag betalar statsskatt med 25 procent (ovanför den övre brytpunkten) skulle få en marginalskatt på 95 procent.

Kommunförbundet antyder att medborgarna själva skulle kunna betala en del av äldrevården själva i framtiden. Det är inte utan vidare möjligt. Om man inför avgifter som fördelar sig ungefär som skatterna skulle det fortfarande vara omöjligt för folk med högre inkomster att få denna framtida äldrevård eftersom ingen accepterar att betala 95 procent i skatter och avgifter.

Om man inför ett avgiftssystem måste därför också en omfördelning av betalningarna ske. Av praktiska skäl är det troligt att det utformas som ett avgiftssystem kombinerat med en försäkring. Rimligtvis finns här en grundnivå som är obligatorisk och som garanteras av staten i de fall medborgaren inte klarar att betala premier som täcker grundnivån. Det betyder att äldrevården på grundnivå är mycket enkel så att det finns incitament att betala mera för att få en bättre omsorg. Differentieringen kommer rimligen inte att avse den medicinska standarden utan det som skulle kunna kallas 'hotelldelen' av omvårdnaden.

Vad det rent konkret är fråga om som kommer att kosta alltmer i framtiden kan kommunförbundet inte redogöra för. Man har uppfattningen att om det skett en real ökning av den specifika kostnaden för äldrevården de senaste årtiondena så kommer den att fortsätta under överskådlig framtid (åtminstone till 2050).

Om man däremot utgår från dagens specifika kostnader och skriver fram dessa med befolkningsprognoserna gällande olika åldersgrupper kommer behovet av äldrevård (sjukvård och omsorg) inte att öka särskilt drastiskt de närmaste decennierna. År 2020 kommer kostnaderna räknat på detta sätt att öka sammanlagt motsvarande 0,8 procent av BNP och personalbehovet på analogt sätt med 17 800 personer för vården och med 15 000 personer för omsorgen. Detta framgår av en rapport från Skattebetalarnas förening med titeln "Ålderschocken ifrågasatt" (utredningsrapport 2003:3).

Slutsatsen av detta borde bli att det inte kommer att stöta på några större svårigheter att övergå till ett avgiftssystem kombinerat med sänkt kommunalskatt det närmaste årtiondet. Men det gäller att klara övergången i god tid till slutet av 2020-talet då 40-talisterna blir vårdkrävande.

Danne Nordling

Utredningschef