2004-07-02
Introduktion till
Den Demoskop-undersökning som gjordes försommaren 2004 indikerar att svenskarna sluter upp bakom det traditionella rättvisebegreppet att lika fall skall behandlas lika. Man avvisar att skatterna skall användas för utjämning av slutresultatet och man är skeptisk till att ”makt är rätt”.
Skatterna skulle bli mer rättvisa eller det skulle inte bli någon skillnad i rättvisan om statsskatten avskaffades (dvs med proportionell skatt) tycker 70 procent av svenskarna. Och 60 procent tycker att statsskatten skall avskaffas helt eller delvis (genom höjd brytpunkt). Det är rättvist att den duktige tjänar mer tycker 70 procent.
Endast 25 procent tycker att fördelningspolitiken skall utjämna slutresultatet. Och bara 13 vill att fler skall betala statsskatt (mer progressiv skatt). Däremot är det fler som sluter upp bakom det mer vaga kravet att alla skall ha ungefär samma levnadsstandard (41 procent).
Svenskarna accepterar inte maktens utformning av det nuvarande systemet för skatter och offentlig sektor. 59 procent vill ha en lag om högsta skattetryck. Man vill också ha en sänkning av det totala skatteuttaget för en normalinkomsttagare till 36 procent. Det är en sänkning med 23 procentenheter jämfört med deras någorlunda korrekta uppfattning om det verkliga skatteuttaget. Vidare tycker 45 procent att välfärden bör finansieras mer med avgifter.
Slutligen tycker 64 procent att ”hälften kvar” när alla skatter beaktas är rättvist.
I det följande redovisas först fem olika rättvisebegrepp som kan ligga till grund för en fortsatt diskussion. Rättviseprinciper avgörs inte med majoritetsbeslut. Därefter visas vad svenskarna tycker uppdelat i relation till tre av de angivna rättvisebegreppen. Här visas också vad väljare som röstade på socialdemokraterna, vänsterpartiet och moderaterna i förra valet tycker.
För social rättvisa
”Makt är rätt”
Makten är sin egen legitimering enligt schweizaren von Haller när Napoleon besegrats. Ses som konservatismens rättviseprincip. Den är idag är oacceptabel. Alla säger att de kräver en intellektuell motivering av vad som är rättvisa. Den omfördelning som majoriteten kan driva igenom är inte automatiskt rättvis.
Den traditionella principen som betonar den rättvisa proceduren oavsett vad som blir resultatet. En modifiering är att genom omfördelning främja lika grundläggande förutsättningar men inte ingripa i slutresultatet. En representant för den renodlade principen om lika rättigheter är Robert Nozick. (blogg) mer
Utjämning för nyttomaximering (utilitarism)
Nationalekonomerna och politikerna trodde länge att omfördelning från personer med lägre marginalnytta till dem med högre skulle öka samhällsnyttan. Men konsekvensen kunde bli att vissa offrades för det allmännas bästa. Dessutom kunde utilitarismen rättfärdiga stora inkomster åt personer med en förfinad smak och små åt dem med enkla preferenser. Någon jämn inkomstfördelning behöver inte bli följden av Benthams princip. (blogg)
Mindre utjämning som gynnar de sämst ställda
Långtgående utjämning försvagar incitamentsstrukturen (”lönar sig inte att jobba”). Då blir det mindre antal pengar till de sämst ställda. Harvardfilosofen John Rawls vill med sin maximin-princip sätta stopp för utjämningen när den inte gynnar de sämst ställda. Detta bestämmer man i ett samhällskontrakt bakom ”okunnighetens slöja”. Rawls´ teori om rättvisa håller idag på att slå ut utilitarismen. (blogg)
Bara ”moraliskt förtjänta” inkomster kan accepteras
Ett nytt rättvisebegrepp som fortfarande diskuteras. Den som har egenskaper och talanger som man själv inte har valt skall inte få tjäna mer pengar än andra utan dessa egenskaper. Leder till nästan helt lika höga löner. Oklart vilken moralfilosofi som detta grundar sig på. Är inte alla egenskaper medfödda eller utlärda och därmed oförtjänta? En representant för förtjänsträttvisan är Ronald Dworkin. (mer)
Almedalen
2004-07-01
Makt är inte rätt
2. Rimlig skattenivå 36 % dvs 23 procentenheter under vad man tror
(s) 38 % -19 pe. (v) 39 % -16 pe. (m) 36 % -30 pe.
6. Välfärden bör finansieras mera med avgifter 45 %
(s) 30%, (v) 20 %, (m) 69 %
10.2 Arbetets värde ska mer tillfalla individerna själva 68 %
(s) 55 %, (v) 52 %, (m) 89 %
10.3 Hälften kvar rättvist 64 %
(s) 63 %, (v) 59 %, (m) 84 %
10.4 Lag om högsta skattetryck 59 %
(s) 55 %, (v) 50 %, (m) 74 %
9 Fördelningspolitiken skall utjämna de grundläggande förutsättningarna 48 %
(s) 50 %, (v) 53 %, (m) 48 %. Ingen fpol: 11, s
8, v 10, m18
10.8 Rättvist att den duktige tjänar mer 70 %
(s) 59 %, (v) 52 %, (m) 85 %
11 Bort med statsskatten 22 %; höj brytpunkten 38 % - totalt 60 %
(s): 14 %, 39 %, tot 53 %. (v): 14 %, 49 %, tot 49 % (sänk bp 20, Ohly). (m): 37 %, 34 %, tot 71 % (37 mot Reinfeldt)
12 Rättvist att avskaffa statsskatten 40 %, varken eller 31 % - totalt 70 %
(s) 35 %, (v) 28 %, (m) 55 %
9 Fördelningspolitiken skall utjämna slutresultatet 25 %
(s) 32 %, (v) 30 %, (m) 13 %
10.5 Skatterna bör utjämna egna val som ansträngning på jobbet 23 % (h el delv)
(s) 26 %, (v) 32 %, (m) 21 %
10.7 Rättvist samhälle är att alla har ungefär samma levnadsstandard 41 %
(s) 56 %, (v) 68 %, (m) 25 %
10.8 Rättvist samhälle tjänar den duktige mer. Nej 9 % (tar avst h el delv)
(s) 14 %, (v) 19 %, (m) 2 %
11 Sänk brytpunkten så att fler betalar statsskatt 13 %
(s) 17 %, (v) 20 %, (m) 15 %