Veckans kommentar 9 mars 2001
Danne Nordling:
Bilskatterna betalar vägarna 4 gånger om
Alla olika skatter på bilismen uppgår i år sammanlagt till 74 miljarder kr. Kostnaderna för vägar och trafikövervakning uppgår bara till 18 miljarder eller 24 procent av de totala bilismskatterna. Bilismen i Sverige betalar vägarna fyra gånger om. Tre fjärdedelar av bilskatterna går till annat än vägarna.
Punktskatterna på bensin - som vanligen är 4,53 kr/l - tar in 24 miljarder kr till staten. På diesel är skatten 4,80 kr (miljöklass 2) och den ger 7 miljarder. Momsen på både bränslet och punktskatterna tar in 15 miljarder. Fordonsskatterna ger 7 miljarder. Momsen på bilar och reparationer ger 15 miljarder och tjänstebilsbeskattningen 5.
Man kan säga att byggandet av nya vägar bekostas med fordonsskatten. De posterna är lika stora. Kostnaderna för vägslitage och trafikövervakning på 10 miljarder kan jämföras med punktskatterna och momsen på bensin och diesel som sammanlagt blir 46 miljarder. Bara 22 procent av dessa skatter går till vägarna. Av priset på en liter bensin - 9:45 - är 6,39 kr eller 68 procent skatt (med 9,89 i pris är skatten 6,51 eller 66 proc).
Trots detta finns det politiker och aktivister som vill höja bensinskatten med två kronor per liter. Det var bara den tillfälliga prisstegringen på olja förra våren som gjorde att klimatkommittén under Olof Johansson i sista stund drog tillbaka sitt höjningsförslag.
I själva verket är bilismen överbeskattad. Vi har i en ny rapport beräknat denna överbeskattning till 23 mdr kr. Då har kostnaderna för vägväsendet beaktats samt kostnaderna för s k externa effekter i form av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och marknära ozon samt buller. Dessutom har korrekt momsbelopp påförts bilismen. (Om man så vill kan man betrakta dessa extra skatter som en finansiering sex gånger om av bilismens andel av sjukvårdskostnaderna.)
Överbeskattningen på 23 miljarder kan slås ut på bensinpriset för att dess storlek lättare skall kunna bedömas. Då motsvarar överbeskattningen 4,13 kronor per liter bensin. Rimligare är dock att proportionera överbeskattningen både på bensin och diesel. Räknat på detta sätt blir siffrorna 3,71 kronor/l bensin respektive 1,08 kronor/l diesel. En normalbilist som förbrukar 1 500 liter bensin per år betalar alltså 5 600 kronor för mycket i skatt. För en person som tjänar 200 000 kr/år motsvarar överbeskattningen alltså nästan 3 kr i kommunalskatt.
I ett längre perspektiv kan vi vidare se att bensinpriset för konsumenterna i fast penningvärde nu är nästan 25 högre än under den andra oljekrisen i början av 80-talet. Men själva bränslepriset är nu en tredjedel lägre i fast penningvärde. Orsaken till det höga priset är att skatten idag är i det närmaste dubbelt så hög - 6,43 kr/l mot då 3,36 i dagens penningvärde.
Slutligen kan konstateras att Sverige har den högsta bensinbeskattningen i EU räknat per capita. Vi betalar till och med litet mera än i det skenbart högbeskattade men tättbefolkade Storbritannien. Jämfört med det europeiska genomsnittet ligger Sverige 55 procent högre. Svensken betalar också 80 procent mera bensinskatt än fransmannen.
Det är därför befogat att kräva en sänkning av bensinskatterna med åtminstone två kronor per liter. Skattebortfallet från denna reform ryms mer än väl i det förutsedda överskottet för den offentliga sektorn åren framöver.
Danne Nordling
Utredningschef
Skattebetalarnas förening