2004-09-10
Danne Nordling
Avtrappningen av inkomstskattesänkningen över 300 000 kr/år leder till höjd marginalskatt för omkring en miljon personer. Det gör det ännu mindre lönsamt att arbeta och är ett steg i fel riktning, enligt Skattebetalarnas förening.
Intresseorganisationen Skattebetalarna riktar hård kritik mot flera olika punkter i skatteuppgörelsen och särskilt mot ”den gröna skatteväxlingen”:
- Höjningen av bensinskatten kommer att minska utsläppen av koldioxid med 0,1 procent eftersom personbilarna bara svarar för mindre än en femtedel av utsläppen, säger Danne Nordling, utredningschef i Skattebetalarnas förening. Det beror också på att bilkörningen är väldigt okänslig för skattehöjningar. Folk drar in på annat än nödvändiga biltransporter till dagis, jobbet eller för matinköp.
Skattebetalarna har också räknat ut att Sveriges bidrag för att minska växthuseffekten med hjälp av 25 öre höjd bensinskatt (20 öre plus moms) skulle bli 0,0003 procent eftersom Sveriges andel av världens utsläpp bara är 0,3 procent. Vid mätning av koldioxidutsläpp per invånare ligger Sverige bara på 17:e plats i världen – vi har redan hunnit långt på vår väg att minska utsläppen.
-
Det hade varit mer motiverat att motverka koldioxidutsläppen
från andra källor än privatbilismen där det dessutom finns ekonomiskt
överkomliga alternativ. Det verkar som om miljöpartiet inte bryr sig om
miljöeffekterna om man bara kan angripa bilismen på något sätt, menar Danne
Nordling. Här är vänsterpartiet mer seriöst som vill begränsa höjningen till 15
öre (18,75 öre inkl moms).
- Att miljöpartiet struntar i miljön visas också av att elskatten höjs vilket gör det mer lönsamt att elda med olja och ved. Skatteuppgörelsen kanske ökar utsläppen av koldioxid och förvärrar växthuseffekten, påpekar Nordling.
Andra inslag i uppgörelsen som gör Skattebetalarna besvikna är den uteblivna lösningen av boendeskatternas alltför kraftiga effekter på småhusägare i skärgårdsområden och kring storstäderna.
-
Det är naturligtvis bra att de aparta förslagen från
Egendomsskattekommittén inte verkar få gehör. Men det betyder samtidigt att
många småhusägare får en ansträngd situation även i fortsättningen på grund av
den höga fastighetsskatten. Begränsningsregeln kunde åtminstone ha utökats till
högst 4 procent av inkomsten i fastighetsskatt som Egendomsskattekommittén
föreslog, säger Danne Nordling. Det skulle sänka marginaleffekterna.
- Den asymmetriska höjningen av fribeloppen för förmögenhetsskatten förutsätter vi kombineras med en fortsatt tillämpning av den provisoriska nedsättningen av förmögenhetsskatten med samma procent som för fastighetsskatten, säger Nordling, som beklagar att vi får fortsätta att leva med ”skattelapptäcket” under överskådlig tid. Han menar att det hade varit bättre att fortsätta med höjningen av fribeloppen 2006 som det var tänkt innan vänsterpartiet gjorde svårigheter. Bäst hade varit att helt avskaffa förmögenhetsskatten eftersom det bara är då som valutaflykten kan motverkas.
Skattebetalarnas förening hade gärna sett att uppgörelsen hade visat någon förståelse för problemen med de höga marginalskatterna. Man menar att det på sikt behövs en stor reform av inkomstskatterna:
- En del av sänkningen av inkomstskatterna borde ha lagts på att minska statsskatten som nu är en ”straffskatt” på 20 procent extra ovanför 25 700 kr/mån. Istället gör man förändringar som i praktiken innebär att straffskatten höjs till 21 procent, framhåller Danne Nordling. Det är ett steg i felriktning när det istället borde löna sig mera att arbeta samtidigt som förmögenhetsbildningen borde stimuleras hos presumtiva småföretagare.
Slutligen menar Skattebetalarnas förening att det är bortkastat att öka stödet till kommunerna med 6 miljarder kronor.
- Att kasta pengar på de kommunala problemen är meningslöst. Det ger dem bara möjligheter att låta bli att ta itu med ineffektiviteten, som kunnat utvecklas ohejdat bakom argumentet att alla problem beror på ”nedskärningarna” under 90-talskrisen, hävdar Nordling.