Danne Nordling
2003-12-10
Egendomsskattekommitténs planer på att ta bort mer än hälften av förmögenhetsskatten är naturligtvis vällovliga. Men varför skall en liten rest på ca två miljarder lämnas kvar? Om man orkade ta bort även dessa skulle pengarna som nu flytt utomlands komma tillbaka i betydande omfattning och därmed finansiera hela skattebortfallet mer än väl. Nu riskerar istället ytterligare kapital att fly utomlands.
Kommitténs förslag att höja förmögenhetsskatten på O-listade aktier är inte heller bra. Satsningar i mindre företag som ofta inte har tillgång till den internationella kapitalmarknaden blir nu straffbeskattade med 0,75 procents skatt på marknadsvärdet. Det kan jämföras med noll procent idag och 1,2 procent för noterade aktier idag. Relativt sett blir försämringen ännu större för O-listan eftersom även noterade aktier får förmögenhetsskatten sänkt till 0,75 procent. De mindre företagens försörjning med riskkapital kommer att bli väsentligt sämre utan att tillväxten i de noterade företagen blir bättre.
Att höja skatten på pensionssparandet från i princip 15 till 18 procent är olyckligt när avkastningen i många fall understiger statslåneräntan. Redan nu blir den schabloniserade skatten på avkastningen ofta mer än 100 procent. Detta skulle bli ännu värre med höjd schablonskatt. Efter turbulensen på pensionssparandeområdet borde förtroendet återupprättas på olika sätt där en skattesänkning snarare än en skattehöjning är motiverad.
Utvidgningen av begränsningsregeln för fastighetsskatten från högst 5 procent av inkomsten till högst 4 procent är bra. Vi utgår från att även taket tas bort så att det verkligen blir så att ingen måste betala mer än 4 procent av inkomsten i förmögenhetsskatt i väntan på att denna successivt kan avvecklas. Begränsningsregeln borde också innefatta fritidshus.
Det är bra att förmögenhetsskatten inkorporeras i 4-procentsregeln så att marginaleffekterna inte ökar så som gäller för provisoriet för 2003. Hur denna konstruktion ser ut har dock inte avslöjats och därför kan okända nackdelar fortfarande dyka upp.
Genom att lån bara får dras av till 50 procent vid uträkningen av förmögenhetsskatten kommer en skärpning av förmögenhetsskatten med motsvarande 75 procent av dagens skatt att inträffa för personer som helt lagligt har minskat sin förmögenhetsskatt genom köp av O-listade aktier, jord- och skogsbruk eller bostadsrätter idag. Det illustreras av nedanstående exempel:
En person har en formellt skattepliktig förmögenhet på 10 mkr. För att undvika förmögenhetsskatt har han lånat 10 mkr (s k privatlån med övriga tillgångar som säkerhet) och köpt ej skattepliktiga tillgångar - t ex O-listade aktier. Den skattepliktiga förmögenheten blir då 0 kr. Med Egendomsskattekommitténs förslag blir skatten på aktierna 0,75 procent. Eftersom endast hälften av lånen får dras av uppkommer ytterligare en skattepliktig förmögenhet på 5 mkr som skall tas upp till 50 procent av sitt värde. Skatten blir då 1,5 % på 2,5 mkr eller 0,375 % på hela denna del av förmögenheten. Skatten på nettoförmögenheten blir alltså 1,125 procent eller 75 procent av dagens hypotetiska skatt.
Resultatet av denna skatteskärpning blir att det framstår som mer lönsamt att sälja de tidigare obeskattade tillgångarna, betala tillbaka lånet och enbart betala 0,75 procent i skatt på nettoförmögenheten. O-listade företagsaktier kommer alltså att bjudas ut till försäljning vilket försvårar de mindre företagens kapitalförsörjning ytterligare. Dessutom ökar lockelsen att föra ut en del av de tidigare i praktiken obeskattade förmögenheterna utomlands för att få fortsatt (illegal) skattebefrielse.
Kommitténs trixande med förmögenhetsskatten riskerar att skada mer än att hjälpa Sverige. Det är bättre att avskaffa förmögenhetsskatten helt och hållet som man gjort i en rad andra länder.
Danne Nordling
Utredningschef
Skattebetalarnas förening
____________________________________________________________________