Danne Nordling
2004-01-20
Fastighetsskatten har ökat med 30 procent på tio år
Den genomsnittliga ökningen av fastighetsskatten sedan mitten av 1990-talet ligger på 30 procent. Professor Jonas Agells påstående att skatten har sjunkit beror på att han jämför med det helt avvikande toppåret 1996.
Nationalekonomiprofessorn Jonas Agell i Uppsala uttalade sig i morgonekot 19 jan och menade att fastighetsskatten borde höjas. Ett argument för detta var att fastighetsskatten på åtta år hade minskat med 10 procent medan hushållens skatteinbetalningar på arbete hade stigit med 30 procent.
Det är anmärkningsvärt att en professor i nationalekonomi ger en så skev bild av hur fastighetsskatten har utvecklats under den period på 13 år som den existerat efter skattereformen 1991. I år beräknas den 1-procentiga fastighetsskatten på småhus ta in 14,2 mdr kr. Det är mer än 60 procent mer än under åren 1991-92 då den låg på 1,2 procent. och det är 30 procent mer än åren därefter då uttaget höjts till 1,5 procent. (En tabell med hushållens betalningar av fastighetsskatt finns längst ned.)
Först när fastighetsskatten i strid med givna vallöften i augusti 1994 höjdes till 1,7 procent år 1996 samtidigt som nya, högre taxeringsvärden började tillämpas stämmer det att fastighetsskatten sjunkit med nästan 10 procent. Men redan efter 1997 såg sig regeringen motiverad att återgå till den normala nivån på 1,5 procent. Därefter frystes taxeringsvärdena på 1997 års nivå. När dessa släpptes fria 2001 var det tänkt att fastighetsskatten skulle sänkas till 1,2 procent. Men värdena steg så kraftigt att regeringen i augusti 2001 aviserade att fastighetsskatten ytterligare skulle sänkas till 1 procent av taxeringsvärdet. Dagens fastighetsskatt är ändå 5 procent högre i kronor än 1998.
En alternativ beskrivning av fastighetsskattens utveckling från början skulle kunna vara följande: Trots att skatten sänkts från 1,2 till 1,0 procent och trots införandet av en begränsningsregel har fastighetsskatten i kronor stigit mer än 60 procent sedan den infördes.
Därför är det inte underligt att många småhusägare fortfarande har problem med en för hög fastighetsskatt, särskilt i kombination med förmögenhetsskatten och beskattningen av ett ev fritidshus. Detta gäller speciellt den hälft av svenska småhusägare som fått avsevärt större skattehöjningar än genomsnittet.
Fastighetsskatten är inte rimlig och rättvis, som professor Agell påstår. Inte heller är den högre i många länder, som OECD sägs påstå. Att skatten på fast egendom i procent av BNP ligger i mittfältet i Sverige är inte detsamma som att skatteuttaget på småhus är medelhögt - andra länder kan exempelvis ha större andel småhus eller högre beskattning på hyreshus. Dessutom är fastighetsskatten i några länder och delstater i USA en ersättning för kommunalskatten. I Kalifornien är dock skatten bara 1 procent med inköpspriset som bas.
Danne Nordling
Utredningschef