Danne Nordling
2004-09-02
Genom att rikta skattehöjningar mot bilismen blir
miljöeffekten mindre än om man gör höjningar på andra områden där känsligheten
är större.
Vill miljöpartiet egentligen åstadkomma en minskning av koldioxidutsläppen på bästa möjliga sätt? En förutsättning för detta är att en skatteväxling används för att ge maximalt stor effekt på utsläppen räknat per krona i statisk skattehöjning. Skatter har nämligen dynamiska effekter även när de höjs – och de är olika stora för olika skattebaser.
Ta till exempel skatten på villaolja. Om den höjs utan att elskatten samtidigt höjs kommer många småhusägare att installera elpannor eller annan elvärme i sina hus. Då minskar koldioxidutsläppen ganska mycket per krona höjning räknat på den gamla förbrukningen av olja. Men eftersom många slutar med oljeeldning kanske summan av skatter på villaoljan istället minskar. Som skatteväxling kan den stora miljöeffekten förefalla misslyckad, men en viss kompensation för skattebortfallet på olja blir det genom ökade skatteintäkter från elskatterna, trots att dessa inte höjts.
Om vi i exemplet ovan tänker oss att även elskatterna höjs blir miljöeffekten mycket mindre. Visserligen kanske en del miljöpartister anser att vi gott kan frysa när vi inte har råd att hålla uppe temperaturen inomhus, men någon riktigt stor effekt på utsläppen av CO2 kan det inte bli genom att vi sänker rumstemperaturen något. Då återstår bara att småhusägare med oljepanna och en del med elvärme installerar ganska dyr jordvärme eller pannor eldade med biobränsle. I vissa fall kan man kanske ansluta sig till fjärrvärmeanläggningar som använder dessa energikällor.
I det andra fallet får vi en viss miljöeffekt och kanske en negativ skatteeffekt. De som går över till jordvärme och biogas slutar att betala skatt på villaolja och betalar bara en liten summa i skatt för driften av värmepumparna. Resultatet av en skatteväxling kan alltså bli en skattesänkning och försämrat budgetsaldo. Men miljöeffekten blir stor.
Så är det inte med bensinskatten. Det finns inga bra alternativ för folk att gå över till när bensinpriset stiger. Därför måste man dra in på annat när det blir dyrare att köra. Efterfrågan på bensin är synnerligen oelastisk med avseende på priset. Om man höjer bensinskatten så att bensinen kostar 15 kr/l (priset stiger 50 procent) kommer körningen bara att minska med 5-10 procent eftersom priselasticiteten ligger kring 0,1-0,2. Miljöeffekten i form av minskade koldioxidutsläpp blir inte särskilt stor eftersom bensindrivna bilar bara svarar för omkring en tiondel av Sveriges utsläpp av CO2. Kanske blir effekten ännu mindre om man gör en skatteväxling som ger folk mer pengar i plånboken att betala den högre skatten med.
Men ju mindre folk minskar sin bilkörning desto mer skatter kommer det in. En ur statsfinansiell synvinkel lyckad skatteväxling har alltså en dålig miljöeffekt. Därför borde inte miljövännerna applådera att det kommer in mycket skattepengar. Det tycks man inte ha förstått på Naturvårdsverket.
I Dagens nyheter den 2 september 2004 (s 17) säger miljöekonomen vid Naturvårdsverket Lars Drake:
- Skatteväxling ger tveklöst störst effekt på transportsidan. Där kan man hämta de största pengarna.
Av sammanhanget framgår att Lars Drake vill minska koldioxidutsläppen. Men han uttalar sig som om han var en representant för finansdepartementet, som vill ha så liten effekt på bilåkandet för att skatterna skall bli så höga som möjligt.
Danne Nordling
Utredningschef
Skattebetalarnas förening