Aktuell kommentar 5 mars 2004
Danne Nordling:
Bara Skattebetalarna kvar på barrikaden
Nu gör moderaterna helt om i skattepolitiken. Man skall "inte bli världsmästare i nivellering" men man lägger tonvikten i fördelningspolitiken på de lågavlönade i fortsättningen. Det betyder att det nu bara är Skattebetalarnas förening som verkar för sakligt motiverade och etiskt rättvisa skattesänkningar.
Vid ett seminarium på eftermiddagen under torsdagen och i en artikel i Dagens Nyheter presenterade Fredrik Reinfeldt, Mikael Odenberg och Anders Borg en "ny politisk strategi". Kommunerna skall inte behöva spara men ersättningsnivåerna i de stora bidragssystemen skall sänkas något. Värnskatten skall avskaffas men statsskatten i övrigt behållas. Dock skall brytpunkten höjas med ca 10 procent.
En central punkt var Långtidsutredningens konstaterande att en tiondel av de förvärvsaktiva har marginaleffekter på minst 80 procent. Därför skall de lägst avlönade med 10 - 20 000 kr/mån få skattesänkningar i form av ett förvärvsavdrag. (Ett sådant förslag lade vi fram för två år sedan.)
Skatterna skall i övrigt "sänkas i ungefär lika stor omfattning för alla medborgare". Eftersom man hårt kritiserar sina företrädare i partiet för att ha förordat en politik som medförde orättvisa skattesänkningar och pekar på att den tionde decilen skulle ha fått 24 000 kr/år i sänkning mot 1 600 kr/år för den första decilen, måste man tolka detta som att ungefär samma krontalsbelopp nu skall ges åt alla i skattesänkning. Historielösheten är oroande - detta var LO:s och socialdemokraternas paradnummer under det egalitära 1970-talet.
Beräkningstekniskt är det dessutom ett enkelt trick att peka på att de som betalar mycket skatt får fler kronor i sänkning än de som betalar litet. Denna teknik har använts av det socialdemokratiska partikansliet i åtskilliga valrörelser under tidigare år när man velat diskreditera borgerlig skattepolitik.
Naturligtvis är det ändå realistiskt att beakta denna ojämnhet eftersom här finns det järngrepp som nivelleringsförespråkarna alltid kommer att ta mot förslag om radikala skattesänkningar. Den s k "public choice-teorin" har ingående studerat hur stark denna järnhårda mekanism verkar i valrörelser och för politisk strategiuppläggning. Något förvånande är dock att de tre författarna framhåller väljarnas oro för att moderaternas politik skulle försämra statsfinanserna som den främsta orsaken till valnederlaget 2002.
Det är väl inte särskilt sannolikt att moderaterna får fler röster från nya grupper med den nya strategin. Effekten kan ändå möjligen bli att grupper från det socialistiska blocket vågar rösta på andra borgerliga partier när moderaterna framstår som skattepolitiskt ofarliga. Sannolikheten är dock stor att hela det politiska fältet förskjuts åt vänster med ökad tendens åt sofflocket på den borgerliga kanten. Skattepolitiken kommer inte längre att vara en het fråga i politiken vilket ställer ökade krav på Skattebetalarnas förening.
Danne Nordling
Utredningschef
En kommentar av Henrik Brors i DN 14 mars
___________________________________________________________________