Veckans kommentar 11 maj 2001
Danne Nordling:
Proportionell skatt svarar för mesta omfördelningen
Skatterna i Sverige är huvudsakligen proportionella. Den progressiva statsskatten svarar endast för 2,6 procent av alla skatter. Det är därför de proportionella skatterna som gör att den halva av inkomsttagarna som betalar mer skatt än de får ut från det offentliga, svarar för 2/3 av alla skatter.
Med proportionell skatt menas att skatten tas ut med samma procent av inkomsten oavsett hur inkomsten varierar. I kronor stiger skatten med stigande inkomst trots att proportionen som tas i skatt är konstant. Därför kallas denna också för 'platt skatt' vilket är en dålig översättning från amerikanskans 'flat tax'.
Med progressiv skatt avses en skatt som stiger både i kronor och procent då inkomsten stiger. I Sverige sker detta tekniskt genom att man tar ut en extra skatt på vissa inkomstdelar, vilket höjer marginalskatten - dvs skatten på inkomstökningar. Statsskatten på 20 procent över 271 000 kr/år och värnskatten på 5 procent över 411 000 kr/år är progressiva skatter.
I år tar den offentliga sektorn in drygt 1 100 miljarder kronor i olika skatter. Om vi grovt sett antar att alla har ungefär samma nytta av den offentliga sektorn kan man räkna ut att den som har en synlig månadslön på 17 600 kronor betalar lika mycket i skatt som han eller hon förbrukar i form av offentliga utgifter inklusive hans bidrag till förmåner åt andra behövande. Denna förbrukning är i kronor räknat 178 500 kr per person för ett år. De som betalar mer i synliga och osynliga skatter än detta bidrar alltså med sina skattepengar till dem som tjänar mindre än 211 000 kr/år (17 600 kr/mån).
Det är i huvudsak de proportionella skatterna som åstadkommer omfördelningen. Andersson med 500 000 kronor i årslön betalar drygt 460 000 kronor i olika skatter. Men endast en dryg tiondel av Anderssons lön - 50 000 kr - utgörs av den progressiva statsskatten.
Om statsskatten avskaffas skulle högavlönade Andersson ändå betala 410 000 kronor i skatt trots att han eller hon i genomsnitt bara förbrukar 178 500 kronor i offentliga utgifter. Det betyder att den proportionella skatten omfördelar 231 500 kronor från Andersson till exempelvis Pettersson och Lundström som båda är deltidsarbetande med 100 000 kr i årsinkomst. Var och en av dessa personer betalar bara drygt 80 000 kr i totala skatter, vilket är nästan 100 000 kr mindre än vad han eller hon förbrukar av offentliga medel.
Översatt till hela Sverige betyder detta att trots att skatterna är nästan proportionella kommer den övre halvan av inkomsttagarna att betala nästan 2/3 av skatterna och de med årsinkomster under 211 000 kr behöver bara betala 1/3. Detta är resultatet av beräkningar från uppgifter rörande inkomstfördelningen 2001 från SCB.
Den extra 20-procentiga statsskatten och den 5-procentiga resten av värnskatten som tas ut ytterligare på inkomstdelar över 411 000 kr/år ger ca 31 miljarder i intäkter till statskassan. Det motsvarar endast 2,6 procent av alla skatter, men genom att marginalskatterna härigenom höjs till 57 procent som mest får statsskatten långt större skadeverkningar på samhällsekonomin än vad den betyder för finansieringen av offentliga utgifter.
Den övre halvan av inkomsttagarna betalar närmare 750 miljarder kronor i skatt. Om man som ett första steg skulle befria dem från halva statsskatten, vilket blir15 mdr kr, är det fråga om 2 procent av gruppens alla skatter. En halvering av den progressiva skatten är i ett större statsfinansiellt perspektiv en högst marginell förändring som trots allt skulle kunna få en rad goda konsekvenser.
Danne Nordling
Utredningschef
Skattebetalarnas förening