Aktuell kommentar av Danne Nordling 2004-05-13
Det finns ett betydande stöd hos svenska folket för de visioner om framtidens skattesystem som diskuterades vid Skattebetalarnas seminarium under torsdagen (13/5 04). Det framgår av den Temo-undersökning som då presenterades. (Sammanfattning + bilder)
Tidigare har Skattebetalarna lagt fram två skatteförslag av snarlik karaktär (1999 och 2002). Båda har syftat till att reducera den maximala skatteeffekten på marginalen från ca 75 procent idag till högst 50 procent. De har presenterats under devisen ”Hälften kvar efter alla skatter” och målet har varit att öka den ekonomiska tillväxten. Några huvudpunkter visas i bild 1 och 2 nedan som också presenterades på seminariet.
Nyligen har styrelsen för Skattebetalarnas förening fastställt att skattetrycket på 20 års sikt bör sänkas till 35 procent av BNP från dagens dryga 50 procent. Det är en höjning av ambitionsnivån från tidigare, som låg på drygt 40 procent. Tidigare skulle dock målet uppnås på 10 år. Nu är avsikten också att diskutera skatter inte bara som ett pragmatiskt problem utan också som en principiell rättvisefråga.
Ett tentativt koncept för denna ambition skulle kunna vara devisen ”låga, platta skatter”. Ett system som landar på ett skattetryck på 35 procent av BNP skulle kunna utformas på följande sätt: Lönerna höjs med 33 procent för att växla arbetsgivaravgifterna till synlig lön. Hälften av dessa görs till försäkringspremier och den andra hälften slås ihop med en reducerad inkomstskatt som då kan bli ca 30 procent. Indirekta skatter reduceras över hela fältet på liknande sätt som tidigare. Även en förvärvsrelaterad skattereduktion för arbetande låg- och medelinkomsttagare införs (se även bild 3).
Det finns ett betydande stöd för huvudelementen i en skattereform som syftar till ”låga, platta skatter” enligt Temo-undersökningen från april 2004. Bland annat anser 63 procent att samma andel i skatt är mest rättvist. Se bild 4 för detaljuppgifter.
Låga, platta skatter skulle minska statsskattens överskottsbörda – dvs de skadeverkningar som progressiv skatt ställer till med. Sålunda skulle välstånd och tillväxt öka och det skulle bli bättre och enklare för småföretagen. En närmare beskrivning finns i bild 5.
Det intressanta är emellertid de principiella rättviseresonemang som ”låga, platta skatter” grundar sig på. Proportionell skatt bygger på likabehandling genom att samma andel skall betalas. Samtidigt grundar den sig på bärkraftsprincipen eftersom högre inkomst leder till fler kronor i skatt. Detta bidrar till att en så stor majoritet ställer sig bakom principen ”lika andel i skatt”.
Nu kan man invända att rättviseprinciper inte kan avgöras med majoritetsomröstningar. Men rättvisefilosoferna har ändrat uppfattning om rättvisa som utjämning och utilitaristerna accepterar nu inkomstskillnader. Den socialliberale filosofen John Rawls, vars teori håller på att slå ut utilitarismen, förordade explicit proportionell skatt. Se vidare bild 5.
Danne Nordling
Utredningschef
Bild 1
2004-05-13
Danne Nordling
· Proportionell skatt
· Förvärvsreduktion
· Halverat grundavdrag
· Indirekta skatter reducerade
1/3
· Arbetsgivaravgifterna
växlade till lön
· Hälften av socialavgifterna
görs till försäkringspremier
Bild 2
2004-05-13
Danne Nordling
· Högsta skattekil sjunker
från 75 till 50 procent
· Ökar tillväxten
· Delvis självfinansierande
· Besparings- och
effektiviseringsförslag 2002
· Omfattar 10 % av BNP
· Pragmatiskt koncept - litet
intresse
Bild 3
2004-05-13
Danne Nordling
Tentativt koncept:
Konstruktion:
· Lönerna höjs 33 %
· Platt skatt ca 30 %
· Indirekta skatter ca 10 %
· Försäkringspremier 12 %
· Förvärvsreduktion
Bild 4
Danne Nordling
· Skatteuttag på 40 % istället
för 63 % (stöd 74 %)
Starkare stöd: välavlönade men inte högavlönade, egna företagare, sammanboende
m barn, kd o m
· Proportionell skatt rättvis
(stöd 63 %)
Starkare stöd: ungdomar 16-29 år 73%, (olika ink ej skiljande) norrlänningar, m
o kd (73 o 72%) s 63% mot fp 59% o c 58% (mp
o v 57%)
· Mindre skattekilar, löna sig
med ansträngning (stöd 50 %)
Starkare stöd: män (56%), (kv 44%) högre ink, högre utbildning, egna företagare
(67%), privatanställda, m (66%) (ej c 47%, s 44%)
· Synliga skatter –
jantepositionen
Motstånd mot skattesänkningar om många tror att de är på botten eller bara
medelinkomsttagare när de är välavlönade. Jantefiering och osynliga skatter
· Mindre skattekilar, löna sig
med klättring (egna företagare nedåt 25% mot 16% för alla)
Bild 5
Danne Nordling
Rationellt koncept om stsk avskaffas
· Ökar välståndet
Arbetsutbudet + 1,5 % eller 64 000 jobb, 2/3 av stsk kommer tillbaka
· Ökar tillväxten
Tillväxten + ca 0,4 procentenheter om avskaffad stsk
· Minskar skattefusket
Nu kostar det 1016 kr för målaren att ge 100 kr till rörmokaren om båda har 53
procents marginalskatt. Blir 490 kr om stsk avskaffas
· Ökar arbetsspecialiseringen
Läkaren kan avstå från att ta ledigt för att måla staketet
· Ökar jämställdheten
Hushållstjänster blir möjliga
· Småföretagen skulle slippa
3:12
Platt skatt är enkel
·
Småföretagen
skulle få riskkapital
De minsta företagen är beroende av kapitalstarka släktingar och vänner
Bild 6
Danne Nordling
Moralfilosofiskt koncept
· Samma andel – likabehandling
Rättvisa är likabehandling (alternativet är ”social rättvisa”)
· Fortfarande skatt efter
bärkraft
Den som tjänar mer betalar fler kronor i skatt
· Majoriteten anser lika andel
rättvis
Finns det moralfilosofiska argument emot?
· Rättvisefilosoferna är inte
längre för progressiv skatt
- Progressiv
skatt motiverades med utilitarismen men denna ansats har nu övergetts
enligt Åsa Gunnarssons doktorsavhandling Skatterättvisa från 1995
- Numera erkänner
utilitarismen att inkomstskillnader måste accepteras (ex
nobelpristagaren Harsanyi)
- Vår tids mest
inflytelserike rättvisefilosof John Rawls från Harvard förordade
proportionell skatt
- Rawls främste
opponent Robert Nozick, också från Harvard, menade att ingen
omfördelning alls kan rättfärdigas
· Progressiv skatt grundar sig
på ”makt är rätt”
I alla andra sammanhang avvisar vi detta auktoritära argument