Aktuell kommentar 2004-06-04
Danne Nordling:
Sjukskrivningskulturer vetenskapligt bevisade
Genom utvecklandet av sociala normer som accepterar
missbruk av sjukskrivningar kan en del av den fördubblade sjukskrivningen förklaras.
Detta visar att den generella välfärden sjunger på sista versen. Nu behövs
mer selektiva system.
En rad av landets främsta nationalekonomer framträdde
vid ett halvdagsseminarium arrangerat av Nationalekonomiska föreningen och
SNS under torsdagen. Ämnet var hur arbetskraftsutbudet skulle kunna ökas i
Sverige, vilket också behandlas i ett temanummer av Ekonomisk Debatt (nr
4/2004). Det handlade mycket om de sociala välfärdssystemen, senare
pensionering och import av arbetskraft.
Skatterna togs dock bara upp i form av effekterna av
ett system med EITC – det som i Sverige kallas förvärvsavdrag och som
ingick i Skattebetalarnas reformförslag våren 2002. Mårten Palme, docent
i nationalekonomi, som talade om hur pensionssystemet kunde ändras så att
stimulans att arbeta högre upp i åldrarna kan skapas, antydde dock att
incitament också kunde sättas in utanför systemet. I klartext betyder det
att skatten för äldre borde sänkas så som Långtidsutredningen föreslog
– se min kommentar 7
maj.
Tre nationalekonomer vid Konjunkturinstitutet, med
Henrik Braconier i spetsen, har gjort en simulering av Sveriges ekonomi fram
till 2020. De finner då att BNP per capita fortfarande kommer att öka men
i långsammare takt på grund av ökningen av antalet äldre. Den offentliga
sektorns service kommer att kunna bibehållas på dagens nivå men inte utökas
utan att skatterna höjs. Skulle däremot ohälsan, eller andra orsaker till
att 1,1 miljoner s k heltidsekvivalenter i aktiv ålder inte arbetar,
kunna minskas med motsvarande 3 procent av arbetade timmar skulle skatterna
kunna sänkas med 34 mdr kr. Det rör sig om 134 000 personer och innebär
en något kraftigare effekt – 25 mdr kr per 100 000 personer – än de 21
mdr jag kalkylerade med i offentlig saldoförbättring i min kommentar förra
veckan.
Ett epokgörande forskningsresultat om
sjukskrivningarna presenterades av professor Mats Persson vid SU. Han har
tillsammans med Mårten Palme och Assar Lindbeck testat den senares hypotes
att de ökade sjukskrivningarna beror på utvecklandet av tillåtande
sociala normer vid missbruk. Detta har blivit möjligt genom en ny databas för
varje individ nere på församlingsnivå och arbetsplats – än så länge
enbart för Västra Götaland med 1,5 miljoner invånare. Extremvärdena för
Norrland kommer då inte med; inte heller de låga värdena i Småland. Med
avancerade statistiska metoder har forskarna kommit fram till att
arbetsplatskultur och bostadsortens normer spelar in vid
sjukskrivningsbeteendet. På vissa ställen utvecklas en ytterst kraftig
sjukfrånvaro som inte kan förklaras på annat sätt än genom en
socialpsykologisk lokal sjukskrivningskultur.
Detta forskningsresultat torde enligt min mening innebära
slutet för den generella välfärden. Samma regler och ganska slappa
kontroller över hela fältet och samma avgifter (läs skatter) leder till
missbruk på många ställen. Om vi skulle anta att detta missbruk blev
konsekvent spritt över hela landet skulle effekterna bli förödande – om
ingenting görs kan vi snart stå inför en kollaps i sjuk- och förtidspensionssystemen.
Vad som behövs är mer selektiva system med aktuariskt
(”raka rör”) utformade avgifter och förmåner. Avgifterna måste man
betala själv och själv välja försäkringsnivå. Försäkringsföretag
med lokal uppsikt över kunderna måste inrättas. De skall snabbt kunna
ingripa med förebyggande åtgärder med risk att kunderna annars väljer
ett annat försäkringsföretag med lägre premier till följd av bättre
kostnadskontroll mm. Att överlämna en sådan detaljstyrning till
politikerna, som de tre forskarna förordar, tror jag däremot är
orealistiskt.
Danne Nordling
utredningschef
Skattebetalarnas förening