Veckans kommentar 2004-11-18
Danne Nordling:
Ersätt inte tv-licensen med höjd skatt
Skattefinansiering
av tv-licensen på 2 000 kr kan leda till att vissa bara behöver betala 400
kr medan andra måste betala 6 700 kr.
En utredning kommer att föreslå en obligatorisk hushållsavgift istället för tv-licens. Det skulle bli mera rättvist eftersom licenssmitarna skulle tvingas betala. Dessa kan annars bli alltfler eftersom man nu kan använda datorer, som inte registreras som tv-mottagare för att titta på tv. Men många är skeptiska till en obligatorisk avgift och menar istället att tv skall finansieras med en skattehöjning.
Det finns förvisso anledning att betvivla att en obligatorisk tv-avgift går att genomföra rent praktiskt. Hur skall ett hushåll definieras? Låginkomsttagare i enpersonshushåll kommer att protestera mot en skattehöjning som både kan påstås vara betungande och dubbelt så stor som för ett tvåpersonershuhåll. Att införa vad nationalekonomerna kallar en klumpsummeskatt (lika många kronor för alla) har hittills betraktas som orealistiskt. Nu skall denna skatt dessutom relateras till en ny skattebas i form av ’hushåll’ som inte finns registrerade någonstans och till på köpet finansiera tv som alla inte har nytta av.
Det kommer därför sannolikt att resultera i att de styrande tycker att det är enklare att höja den vanliga skatten för att bli av med den förskräckliga orättvisan att kanske 9-10 procent inte betalar sin tv-licens. Nackdelen med skattefinansiering är dock att finansieringen blir orättvis på ett annat sätt. De som tittar minst på TV skulle få en kraftig höjning av ”tv-avgiften” och de som tittar mest skulle få en sänkning. Konsekvenserna borde bli oacceptabla om man utgår från följande räkneexempel:
Nästa år tar Radiotjänst in 6,5 miljarder kronor från 3,4 miljoner hushåll. Utslaget på inkomstskatten blir det nästan 1 000 kr/år per genomsnittlig skattebetalare. Det skall jämföras med tv-licensen som nästa år är 1 920 kr/år. Ett tvåpersoners hushåll skulle alltså till synes betala ungefär lika mycket i höjd skatt som tv-licensen. Men det gäller bara i genomsnitt.
Genomsnittsinkomsten i år är drygt 17 000 kr/mån (lön och pension). Om vi antar att denna person representerar den genomsnittlige skattebetalaren skall skattehöjningen alltså vara 1 000 kr på denna nivå. Tjänar man 34 000 kr/mån – dubbelt så mycket – skall skattehöjningen enligt nuvarande progressiva system bli 2,4 gånger eller 2 400 kr. Och den som tjänar tre gånger så mycket (51 000 kr/mån) skall betala 4,3 gånger mera eller 4 300 kr i skattehöjning.
En familj med två höginkomsttagare som tjänar dubbelt respektive tredubbelt så mycket som genomsnittet skall alltså betala 6 700 kr/år för att finansiera TV istället för 2 000 kr. Den höga inkomsten fordrar dessutom sannolikt att mycket extra tid ägnas åt arbetet med liten möjlighet till tv-tittande som följd.
Mot detta skall ställas att de med lägre inkomster inte behöver finansiera TV fullt ut om skatten tas ut enligt dagens system. Den som tjänar hälften så mycket som snittet betalar sålunda bara 40 procent så mycket eller 400 kr/år istället för nästan 2 000 kr. Ofta beror låg inkomst dessutom på att arbetstidsuttaget är begränsat och då ökar möjligheterna till tv-tittande.
Danne Nordling
Utredningschef
Skattebetalarnas förening