Veckans kommentar 20 april 2001
Danne Nordling:
Utrymmet för skattesänkningar 77 miljarder
Det finns ett budgetmässigt utrymme för skattesänkningar på 77 miljarder kronor på sex års sikt, enligt Konjunkturinstitutets långsiktskalkyler. Med rätt sorts skattesänkningar blir utrymmet ännu större genom att arbetsutbudet ökar. Till detta kommer de skattesänkningar som finansieras med utgiftsnedskärningar och som OECD nyligen rekommenderade.
I vårpropositionen som lades fram den 17 april finns en kalkyl över den offentliga sektorns överskott de närmaste tre åren. Det stiger från 26 miljarder kr nästa år till 40 mdr år 2004. Därtill kommer det överskott på 2 procent av BNP som utgör säkerhetsmarginal vid en eventuell lågkonjunktur. Det skall inte räknas in i utrymmet för skattesänkningar.
Konjunkturinstitutet (KI) har gjort två kalkyler för ytterligare tre år och kommit fram till att utrymmet för skattesänkningar fortsätter att stiga så att det blir 59 mdr kr år 2007 i det första scenariot. Då är tillväxten av BNP ganska pessimistiskt beräknad - knappt 2 procent per år. Om tillväxten istället blir 0,3 procentenheter bättre kommer utrymmet för skattesänkningar att bli 77 mdr kr (istället för 59) enligt KI:s sidoscenario, som bygger på att IT-utvecklingen får genomslag i näringslivet.
Enligt Deborah Roseveare, chef för OECD:s Sverigeavdelning, borde Sverige skära ner de offentliga utgifterna för att kunna göra tillväxtbefrämjande skattesänkningar som både direkt ökar arbetsutbudet och på längre sikt arbetskraftens kompetens (bättre utbildning). Hon uppträdde vid ett av oss arrangerat seminarium och varnade för att räntan skulle behöva höjas om skattesänkningarna inte också möttes med utgiftsminskningar. Detta är naturligtvis ett memento på kort sikt. Men om man genomför sådana skattesänkningar och andra åtgärder för en bättre fungerande arbetsmarknad som ökar sysselsättningen kan en kombination av överskottsfinansierade och nedskärningsfinansierade skattesänkningar rimligtvis göra det möjligt att sänka skatterna med uppemot 100 miljarder kronor inom en femårsperiod.
En skattesänkning på 100 miljarder kronor utslaget på 6,9 miljoner skattebetalare motsvarar 14 500 kr per person i genomsnitt. Det är 1 200 kr/mån i lägre skatt för normalsvensken om några år. Men det förutsätter att de styrande går in för skattesänkningar.
Är det då inte utgifterna som borde höjas istället? Vård, skola och omsorg behöver kanske pengarna bättre? Här gäller dock samma restriktion som OECD håller fram mot överskottsfinansierade skattesänkningar. Skatterna måste i detta fall höjas. Tänkbart är dock att det därefter går att sänka skatterna igen om dessa ges en tillväxtbefrämjande inriktning. Risken är dock att det aldrig blir några skattesänkningar enligt tidigare känt mönster.
Inom ramen för statsbudgeten och med vårpropositionens kompletteringar satsar staten 3,5 miljarder extra på vård och omsorg varje år 2002-04. Nyttan av denna satsning kan ifrågasättas. Genom den offentliga sektorns organisation som ett administrativt styrt monopol finns det inga riktiga incitament att använda pengarna effektivt. Det finns därför ingen garanti för att extra skattepengar löser den offentliga sektorns problem.
Danne Nordling
Utredningschef
Skattebetalarnas förening